Efter Trollenäs
Måste varva ner...
Två föreställningar som jag hade en liten smula oro över är förbi och har gått mycket bra. Trollenäs är en pytteliten spelplats i jämförelse med våra andra scener. Mycket blir annorlunda och scenografin får anpassas efter det lilla rummet. Några nödlösningar fick tas till och något scenbyte fick repeteras lite kvickt och lätt någon timme innan show. Men det gick. Det gör ju alltid (peppar peppar) det. Vi har en förträfflig ensemble på det viset. Det spottas lite i händerna sen kör vi med det vi har. Det blir mycket enklare att jobba när man har bra folk med sig.
Det förtar nu inte det faktum att man är trött. Nog för att det går smärtfritt men det är låånga dagar likväl. Alltid först på plats och alltid sist. Nu när jag körde hem inatt så fick jag en känsla av att det var bara någon månad sen jag gjorde precis samma sak. Har det verkligen gått ett år sen sist? Jag är inte helt säker. Fast jo... jag har varit väldigt många dagar på skolan så det har säkert blivit ett år sedan det var sommar sist. Det är konstigt det där. Men det har hur som helst gått i ett sen maj förra året. Tänk om jag skulle haft samma schema med något jag tyckte var pest och pina. Nog är jag glad alltid.
Delar av ensemblen var nere i Ystad och tittade på den andra Figaros Bröllop-produktionen. Deras recensioner har inte varit nådiga. Bitvis nattsvart. Men vi hade en mycket trevlig kväll och skrattade godt och applåderade. Alla var väldigt glada över att ha varit där. Jag vill uppmana alla som har möjlighet att se både La Scanias uppsättning och vår. Då får man två helt olika versioner av Figaro vill jag lova.
Listan över saker som ska ordnas imorgonär diger och intressant. Skor ska lagas, biljettsystem ordnas till, samtal ringas, tider avstämmas, press kontaktas, spelplatser tänkas igenom... Och så ska jag laga mat imorgon. Och handla!
Nu har jag varvat ner. Ajö.
Två föreställningar som jag hade en liten smula oro över är förbi och har gått mycket bra. Trollenäs är en pytteliten spelplats i jämförelse med våra andra scener. Mycket blir annorlunda och scenografin får anpassas efter det lilla rummet. Några nödlösningar fick tas till och något scenbyte fick repeteras lite kvickt och lätt någon timme innan show. Men det gick. Det gör ju alltid (peppar peppar) det. Vi har en förträfflig ensemble på det viset. Det spottas lite i händerna sen kör vi med det vi har. Det blir mycket enklare att jobba när man har bra folk med sig.
Det förtar nu inte det faktum att man är trött. Nog för att det går smärtfritt men det är låånga dagar likväl. Alltid först på plats och alltid sist. Nu när jag körde hem inatt så fick jag en känsla av att det var bara någon månad sen jag gjorde precis samma sak. Har det verkligen gått ett år sen sist? Jag är inte helt säker. Fast jo... jag har varit väldigt många dagar på skolan så det har säkert blivit ett år sedan det var sommar sist. Det är konstigt det där. Men det har hur som helst gått i ett sen maj förra året. Tänk om jag skulle haft samma schema med något jag tyckte var pest och pina. Nog är jag glad alltid.
Delar av ensemblen var nere i Ystad och tittade på den andra Figaros Bröllop-produktionen. Deras recensioner har inte varit nådiga. Bitvis nattsvart. Men vi hade en mycket trevlig kväll och skrattade godt och applåderade. Alla var väldigt glada över att ha varit där. Jag vill uppmana alla som har möjlighet att se både La Scanias uppsättning och vår. Då får man två helt olika versioner av Figaro vill jag lova.
Listan över saker som ska ordnas imorgonär diger och intressant. Skor ska lagas, biljettsystem ordnas till, samtal ringas, tider avstämmas, press kontaktas, spelplatser tänkas igenom... Och så ska jag laga mat imorgon. Och handla!
Nu har jag varvat ner. Ajö.
Kommentarer
Trackback