viktork

Mig veterligen så har jag inte blivit lurad idag. På rak arm så kan jag inte komma på något tillfälle då jag skulle kunna ha blivit lurad heller. Att jag kom till skolan var inget lur. Att jag byggde en båt var inget lur. Nej, inget lur alls.

Nästa vecka ska jag på barnteaterfestival i Naestved. Söndag till söndag. Vi åker med skolan och ska vara tillknutna en grupp under veckan och hjälpa och följa dom. Jag och Erik, min ljud man från blåskägg, ska jobba med en grupp som heter Baggårdsteatret. Det är det jag vet. Om hela veckan. Det finns massor av material i en hög framför mig; scheman, program, deltagarlistor, föreställningsinformation, praktisk info m.m. Snart ska jag ta mig igenom den högen. Det jag är mest intresserad av är den praktiska informationen. Hur ska det gå till att vara isolerad med människor som jag aldrig tidigare har spenderat mer än dag och kvällstid med. Nu ska vi hänga ihop tätt i åtta dagar. Hur ska vi bo? Ska vi själva laga mat? Kommer jag få laga all mat hela tiden? Jag har mina renhets- och hygieniska krav - vad kommer att hända med dom? Någon pratade om lunchbiljetter, det vill jag ha. Någon pratade om att det spelas många väldigt bra föreställningar, det vill jag också ha. Många pratar om att det är öl hela tiden, det orkar jag inte. Jag vill ha rödvin. Det ska bli skoj och jag ser nog fram emot det.

I fredags såg jag Stormen på Hipp. Det var lite kul. Det slog inte undan benen på en men det fanns helt klart ett underhållningsvärde i vad som visades. Mange Schmitz, Erik Olsson och Fredrik Gunnarsson utgjorde en glad trio som med mycket fysik och en del väldigt tramsig humor värmde. Lite tecknad film-känsla.

Söndagen gick till att titta på en nyskriven musikal i Lund - Den Bästa av Världar. Det är en moderniserad Candide, med slutrepliken "låt oss odla vår trädgård". Ola Hörling har regisserat och koreograferat. En del var bra. En del var nyskrivet och vad som i det kölvattnet tillhör. Text och manus var inte helt hundra tillslipat och det ligger lite fel i munnen på sångarna. Killen som spelade huvudrollen, Candide, sjöng bra liksom ensemblen i helhet. Vi gillade militärnumret

Ibland vill jag bara sluta skolan direkt. Eller om jag skulle vetat att det här är sista terminen jag går nu. Jag vill ut i branchen och börja göra saker istället för att gå runt i en isolerad värld och skruva ihop träläkter och tejpa upp stora papper. Just nu gör vi bauprober som är ett tyskt ord för engelskans "mockup". Det betyder att vi bygger scenografier i skala 1:1 med enkla material för att tillsammans med regisör och scenograf se om det ser ut som vi tänkt, kolla siktlinjer, storlek, funktioner osv. Det är lite småkul men jag vill göra något annat. Lite trött på att gå i rum utan fönster i arbetskläder och säkerhetsskor. Att komma till skolan och byta om från mina fina kläder varje dag är ledsamt. Jag vill möta våren i mina rena kläder!

Och så vill jag lära mig handskas med människor istället för pinnar. Lägga budget istället för att tejpa. Kommunikationsundervisning istället för självständigt arbete i svarta små rum. Skolans svar på det är "det kommer, i trean..." Så varför bråka. Det kommer ju. Jo tack. Och dom två åren fram dit är en långväntan där vi får förhårdnade händer och brännskador av svetsandet.

Skönt att ha Skånska Operan just nu. Jag vill ibland inget annat än att bara jobba med Figaro. Varje rast försöker jag kolla mailen, redigera produktionsplanen, skriva ner en idé, ringa ett samtal - något som har med sommaren att göra. Det är skoj. Får bara passa mig så jag inte låter det ta över från skolarbetet. Även om det är det jag vill. Nu krävs det diciplin.

Imorgon är det lite sovmorgon. Första 11.00 på skolan. God natt.