Onda aningar

En vecka till har gått och vi har flyttat in på scenen med Demonerna. Scenografin är fantastisk. Det är så stort och brett och läckert. Ett stort bilgarage med oljegrop och en stor bilramp i mitten. Och givetvis en stor röd port på andra våningen. Ett litet mästerverk.
Vi har fyra och en halv vecka kvar till premier. En del scener och passager känns som om dom är i väldigt god tid. Annat undrar man var det ska sluta och åt vilket håll man måste sparka för att det ska bli bra. Men skam den som ger sig och vi har ju som sagt ganska gott om tid än.

Natten till idag var märklig. I regel är jag väldigt förskonad av att vakna mit nätterna för annat än att jag måste ta en klunk vatten. Jag sover gott. Drömmer så jag kommer ihåg det gör jag sällan och en mardröm kan jag inte påminna mig om att jag har haft i vuxen ålder. Men vid tretiden gjorde jag en riktig hollywood-wake up. En dröm proppfylld av symbolik och förfärliga och väldigt realistiska bilder. Jag låg nästan i en timme och pillade mig i pannan för att komma fram till hur det låg till med saker och ting. Drömmen behandlade teman som att bli fullkommligt övergiven och utelämnad. Undanskuffad och förbisedd.
Dåligt självförtroende är verkligen inget jag lider av. Är det något jag har så är det just det. Därför blev det så väldigt märkliga känslor som poppade upp. Och alla bilder sitter fast i skallen, jag måste behandlade dom lite till.

Som en del i att rensa hjärnan fick jag ett väldigt påpassligt sms av en kompis som jag spelade CanCan med i Kristianstad -02. Hon spelar med i Grease på Nöjesteatern just nu och ikväll har dom understudy på Danny eftersom Måns tävlar i Melodifestivalen. Så därför fick resten av ensemblen rigna in lite folk som kunde få slinka in och titta. Så ikväll blir det musikal. Lagom lätt underhållning. Ska bli skoj att träffa Stina också.

Det verkar som om det är i Paris som det händer. Jag har flera, av varandra oberoende, vänner som är just i den staden just nu eller i de närmaste dagarna. Lustigt som det blir ibland.
En annan drömmer om varma medelhav och prommenader i olivbergen. Jag måset komma iväg efter permieren. Eller direkt efter sommarns turné. Eller när som.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback