viktork

Ibland nær jag åker hem på helgerna så ær det bara lugna gatan hela vægen. Sova, frukost med pannkakor, gøra något, træffa någon, laga mat, se film och sånt dær som man gør om man bara ær ledig en helg och ska spendera tiden med någon annan. Men ibland så kommer man hem och pang! så har hela helgen gått till att flænga omkring på allehanda påfund och spektakel. Lørdag: hjælpa Paula flytta, åka och jobba, køpa några julkappar, hem och piffa sig och slå in lite, åka och hæmta post i gamla lyan, buss till Lund och middag, buss hem. Søndag: till biblioteket, åka och jobba, stænga och låsa snabbt, till Hjærup på middag, buss till Malmæ, cykla hem. Vi satt knappt stilla kændes det som.

Jag drøjer mig kvar på skolan før att sælja lite biljetter och kaffe på en førestællning hær i huset. Musikdramatiskt projekt. Jag och instruktør-Jacob har vakten idag. Planen ær att jag ska se førestællningen också. Men då jag inte sov mer æn några få osammanhængande timmar i natt så vet jag inte hur det ska gå. Någon sa att det var en vældigt bra førestællning, och det vill till.

Aldrig, vad jag kan minnas, har jag længtat så till ett lov som jag gør nu. I vart fall inte nær jag har haft så kul som jag har med det jag sysslar med. Det ær grymt att en måndag i december først teckna chroqi i tre timmar och sen ha ljusteori på eftermiddagen. Men før att jag ska kunna ta till mig allt som finns att ta till sig hær på skolan så måste man få distans till det hela emellanåt. Alltså ær min længtan till lovet vældigt viktig før mig och min skolgång. Eller kanske inte længtan i sig men lovet...

I torsdags hann jag med att gå på Don Carlos. Det kommer nog aldrig att bli min favoritopera men dæremot kan barytonsångaren John Lundgren mycket væl bli en favoritsångare. Jag får før mig att jag kan ha sett hon om någonstans innan. Jæklar va han sjøng! Starkt så det stod hærliga till utan att ge avkall på att det skulle vara snyggt. Heja.