Hasses Lada och Simpsons

Det blir ett lite argt inlägg. Två personer har gjort det svårt för mig de senaste dagarna. Vi börjar med Hasses Lada. Detta cowboysar-näste. Med neonhattar i taket och tusentals smålampor i olika mönster. Lilla salen inredd som en saloon. Ett hemskt ställe i sig. Dagen innan hade jag korresponderat med en vaktmästare och avtalat tid för ankomst och våra behov. Detta visade sig hjälpa föga. När vi kom dit fick jag ringa och fråga efter honom. "Gå runt på framsidan och in i affären så finns det en tjej där som har nyckel". Där fanns inte en själ. Jag ringer igen. "Konstigt, är dom inte där idag". 20 minuter senare kommer en tjej som hade hört något om att det skulle komma någon. Hon öppnade. Stegen som var utlovad fanns inte. Logerna var belamrade med skärmar, stolstravar, tvätt, täcken och kuddar. Logetoaletten var avstängd. På baksidan, där vi lastar in, låg plankor med spik, stora trälådor och annat skräp som vi fick röja på. Jag ringde vaktmästaren och frågade om det kom som "...en överraskning att vi skulle vara där. Nog för att här står en 1.80 stege, men var är den långa stegen som vi pratade om igår?" (jag ville ha en lång stege som nådde upp i taket så man kom åt ljusriggen). "Den når upp", sa han. "Nej det gör den inte" sa ja. "Nej, jag vet förståss inte hur lång du är..." sa han. Jag la på luren.
Kontenta: det finns anledning till att jag ibland kan vara självtillräcklig. Och jag tycker inte vi ska spela på Hasses Lada fler år.

Simpsons. Jag och Loppa skulle och ha en trevlig torsdagskväll. Även om det var stressigt och lite lurig logistik innan showen så kom vi dit i god tid och allt var ganska gemytlisch. När jag bokade biljetterna så satte jag mig inte i mitten av raden utan lite till höger i hopp om att det skulle bli fritt vid sidan av oss så att jag kan sträcka på mitt ben med mitt dåliga knä som annars värker och "gör sig påminnt" länge efter en fast stillasittande position. Det var fullsatt och jag fick trixa lite för att röra på benet så gott jag kunde. Filmen var trevlig och ganska smart ibland. Efter 50 minuter så gör den vuxne mannen framför mig ett utfall. Eller bakfall om man så vill. Han tar sats framåt och dunkar sin rygg i ryggstödet hårt där jag har mina knän som han träffar. Det var hans sätt att säga sluta. Något litet efterskalv kom också. Jag får ont, blir arg och ledsen och tappar fokus från filmen och sitter mest och stirrar på mannen framför mig och funderar. Efter filmen när eftertexterna börjar rulla ställer jag mig upp direkt för att sträcka på mina ben men stannar kvar i salongen för att det kommer lite efterspel på duken. Det första mannen gör är att vända sig om och stirra på mig. Han sitter också kvar ganska länge. När han (som för övrigt är där med sina två söner på 10 och 15) ska gå vänder han sig igen och säger i en pedagogisk men lite översittande ton "så tar du det lugnt med benen nästa gång". Jag säger på mitt lugnaste sätt att han inte vinner något på att SLÅ tillbaka. Då slog det slint för aggromuppen. Han gick igång med att jag ska ge fan i att sitta och sparka på ryggstöd hela tiden och att jag minnsan gjorde det med uppsåt, det fattade väl han. Jag tittade undrande på honom och försökte lägga in ett svar utan att lyckas. Sen gick han igång med machosnack om att vi skulle göra upp och att jag kunde söka upp honom när jag ville så skulle vi ta det då. Sen gick han utåt och fortsatte kasta ord mot mig. Allt detta inför sina söner.
Jag är inte långsint och har väldigt långt till att bli arg. Men fullkomligt obefogad dumhet och människor som tar illvilja som en självklarhet gör mig lika delar arg som ledsen. Jag stötte säkert på hans ryggstöd, absolut. Han kunde vänt sig om och sagt "sluta med det där" så skulle det var löst. Men att ha så mycket oförlösta hämningar och heder i sig att man mer gärna tar en fysisk kamp och börjar bråka är för mig något som inte stämmer. Det finns inte hos mig i mitt förstånd. Det är en anan värld som jag aldrig kan förlika mig med. Jag har iochförsig stött på den här typen av beteende vid fleratillfällen då jag fått obefogade smällar av olika slag, men jag förstår det inte lik väl.
Finns det någon som kan förklar för mig varför det går till som det gör?

Nu måste jag skynda mig. Vi ska ka till Christinehof slott och spela. Det är bara fyra föreställningar kvar nu. :)

V.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback