Sthlm
Hemkommen från ytterligare en helg med resa och teater. TEaterdagarna på Riksteatern i Hallunda. Och så som alltid så var det något som var riktigt bra (återkommer till det) och något som var lite jaha. Men den här gången hade jag inga bottennapp. Det är ju alltid någon som lägger ett program till en festival. Ofta tror jag inte att den personen har sett alla föreställningar som ska spelas. Det har såklart och göra med hur stor festival det är, men här är det till ganska stor utsträckning Riks som planerar vilka av Riks's föreställningar som ska visas på Teaterdagarna. Dom kan välja ut godbitarna. Aldrig har jag sett ett lagt program där man bara plockar smash-hitsen och de utsålda föreställningarna. Istället brukar man ta det som känns spännande och passar in i årets tema. Jag såg långt ifrån allt som spelade under fredag-lördag, men det jag missade har jag till viss del uppfattning om.
Jag har sett
Kamyuot - Batsheva Company har plockat ca 14 unga, 18-24 år, utbildade dansare. Dom flesta gör sitt första proffesionella jobb. Och som dom gör det! Total dansglädje. Kul set-up med arenaformat och dansarna rör sig mellan att vara publik för att sen explodera upp igen. Kroppskontakten och bristen på avstånd gör respekten mycket djup. Urkraft, svett, kollosal styrka och spänst. Läckert!!
Ett seminarium med National Theater of Wales.
LUR - musikerduo från Malmö. roliga killar som visade sig bo på samma gata som jag.
I väntan på Vadå? - föreställning, byggd på en rapport om jämställdheten kulturlivet i Sverige. 4 % av texten är uppdiktad, resten är citat. DET är skrämmande. Mycket fin presentation och bitvis väldigt väldigt skoj. Men också med en viss eftersmak av undran över hur det står till och varför.
Viefeldt - en Jakop Ahlbom, svensk utbildad mimare, som är verksam med eget kompani i centraleuropa, gjorde ett gästspel. Illusioner var väl ledordet. Några slarvades bort genom att man inte la duken helt över, så att man såg när Nisse öppnade luckan och kröp ut bakvägen. Men många gånger skrattade jag gott över alla plötsliga entréer och sortier. ut genom TV-rutan, upp genom vasken dyblöt, ut mellan kuddarna i en soffa, upp genom ett matbord. Det var enklare underhållning men helt klart skoj.
Undercover med Lo Kauppi - hon är så jävla cool. Kaxig, svart humor, mycket referenser, politisk och bara cool. hon är på turné till sammans med
Anna Vnuuk - någon slags dansföreställning med tema "jag blev mamma för ett år sedan". Helt ointressant och trist dans... Tyvärr.
Anna Odell, Okänd kvinna - Konstfacksstudentens examensarbete. Hon som fejkade en psykos. Utställningern var indelad i tre delari filmad form; förarbete med telefonintervjuer, själva händelsen på bron i januari och avslöjandet dagen efter hon blev inlaggd. Spännande utställning. Jag har ganska blandade känslor för projektet. Skulle vilja möta mer av Anna Odell. Inte att hon ska förklara och säga vad hon vill ha sagt och berätta vad som var meningen.. Men projektet betyder något för mig men jag vet inte alls vad eller hur jag tycker.
Ja. det var nog dom fasta punkterna jag såg.
Idag har jag så flygit hem, handlat och beställt en ny telefon. Sony Ericsson Naite. Tillverkad av återvinningsmaterial. Ganska enkel telefon utan touch eller 12 megapixlar. Men jag tror den blir bra. kommer på tisdag.
Flytten till Köpenhamn känns självklar. Hoppas jag kan få allt att gå i lås redan i vår... Någon som vill investera i en kolonistuga till mig?
V.
Jag har sett
Kamyuot - Batsheva Company har plockat ca 14 unga, 18-24 år, utbildade dansare. Dom flesta gör sitt första proffesionella jobb. Och som dom gör det! Total dansglädje. Kul set-up med arenaformat och dansarna rör sig mellan att vara publik för att sen explodera upp igen. Kroppskontakten och bristen på avstånd gör respekten mycket djup. Urkraft, svett, kollosal styrka och spänst. Läckert!!
Ett seminarium med National Theater of Wales.
LUR - musikerduo från Malmö. roliga killar som visade sig bo på samma gata som jag.
I väntan på Vadå? - föreställning, byggd på en rapport om jämställdheten kulturlivet i Sverige. 4 % av texten är uppdiktad, resten är citat. DET är skrämmande. Mycket fin presentation och bitvis väldigt väldigt skoj. Men också med en viss eftersmak av undran över hur det står till och varför.
Viefeldt - en Jakop Ahlbom, svensk utbildad mimare, som är verksam med eget kompani i centraleuropa, gjorde ett gästspel. Illusioner var väl ledordet. Några slarvades bort genom att man inte la duken helt över, så att man såg när Nisse öppnade luckan och kröp ut bakvägen. Men många gånger skrattade jag gott över alla plötsliga entréer och sortier. ut genom TV-rutan, upp genom vasken dyblöt, ut mellan kuddarna i en soffa, upp genom ett matbord. Det var enklare underhållning men helt klart skoj.
Undercover med Lo Kauppi - hon är så jävla cool. Kaxig, svart humor, mycket referenser, politisk och bara cool. hon är på turné till sammans med
Anna Vnuuk - någon slags dansföreställning med tema "jag blev mamma för ett år sedan". Helt ointressant och trist dans... Tyvärr.
Anna Odell, Okänd kvinna - Konstfacksstudentens examensarbete. Hon som fejkade en psykos. Utställningern var indelad i tre delari filmad form; förarbete med telefonintervjuer, själva händelsen på bron i januari och avslöjandet dagen efter hon blev inlaggd. Spännande utställning. Jag har ganska blandade känslor för projektet. Skulle vilja möta mer av Anna Odell. Inte att hon ska förklara och säga vad hon vill ha sagt och berätta vad som var meningen.. Men projektet betyder något för mig men jag vet inte alls vad eller hur jag tycker.
Ja. det var nog dom fasta punkterna jag såg.
Idag har jag så flygit hem, handlat och beställt en ny telefon. Sony Ericsson Naite. Tillverkad av återvinningsmaterial. Ganska enkel telefon utan touch eller 12 megapixlar. Men jag tror den blir bra. kommer på tisdag.
Flytten till Köpenhamn känns självklar. Hoppas jag kan få allt att gå i lås redan i vår... Någon som vill investera i en kolonistuga till mig?
V.
Kommentarer
Trackback