Doktor Haka

En del dagar förbereder jag mig på att vara på skolan länge för att det finns något hängande över mig som måste bli gjort inför morgondagen. Ibland får jag för mig att det inte var så mycket som jag trodde jag skulle göra som var tvunget att bli gjort. Då får man gå hem så tidigt som klockan sex. Det är lite väl mycket skola just nu. Sen förra måndagen har det inte gått en dag som jag inte har lagt tid på skolan. Nu på lördags ska jag inte vara där alls, men på söndag ska jag hänga upp tyg och måla golv. Därefter följer en vecka av slit och långa dagar. Veckan kröns på lördag med Julefesten och en härlig städning på söndagen och måndagen. Så på tre veckor kommer det bara en dag som jag inte lägger på skolan. Vi känner oss alla lite förvirrade och bombarderade. Men vi har ganska skoj får jag ändå säga. Jag jobbar mycket med att försöka hålla en glad och framåtsträvande anda, jag tror att vi får mycket gratis om vi kan hålla oss glada hela vägen. Det får inte komma att bli press och prestation, då kan vi inte göra ett bra jobb. Bladder bladder...

I går hölls det sista mötet i anställningsgruppen. Utbldningsledarens vara eller ikke detsamma står på spel. Kommer det något nytt eller blir det sittande som får fyra år till? Beslutet ligger hos rektor just nu och jag och mina klasskamrater går och skruvar på oss för att bara få veta vad det blir. Vi har väntat på beslut i ett halvår känns det som och vi vill verkligen bara veta. Jag har satsat på att besked kommer imorgon strax efter lunch.

På fredag är det premiär på TonTeaterns jubileumsföreställning. I 10 år har dom verkat i Malmö. Jag ska bevittna spektaklet iallafall på fredag. Loppa ska sjunga det lilla anseliga nummret "I am telling you" från Dreamgirls... Bland mycket annat. Kul ska det bli att se.

Demonstranterna har lämnat flygplatsen i Bangkok. Från den 15 december ska trafiken enligt uppgift kunna gå på igen. På ett sätt tycker jag själv att jag är lite enkelspårig när jag mest har oroat mig för min resas framtid eller ikke. Men om man ska göra sin livs längsta och dyraste reAsa så blir det ganska viktigt. Jag är lättad att dom har lämnat flygplatsen. För min egen skull. Någon frn PAD, de regeringskritiska demonstranterna, uttalade sig om att dom säkert skulle vara tillbaka på flygplatsen inom två veckor. Det tar vi då tänker jag. Just nu ser det väl ut som att vi kommer i väg.

Imorgon ska jag bland mycket annat, handla julgranar för skolans Elevråds räkning. Vi går där ute hela dagarna och har inte tid till något annat, så vi bestämde att köpa minst en gran, slänga upp lite ljuskedjor och pynt och slå ned den i marken på gräsplanen på skolan. Allt för att det ska bli lite stämning och glädje.

En kopp te och sen sova.
V