viktork

Jag börjar där jag slutade. Premieren i Göteborg på Högskolan för Scen och Musik var bra. Väldigt bra! Det för mig okända stycket La Finta Giardiniera, den falska trädgårsflickan, som är en förväxlingsfars med musik som låter väldigt mycket Mozart. Med all rätta eftersom det är hans stycke. Det var en ganska trasslig story där alla ville ha någon men ingen ville ha varandra på grund av väldigt olika skäl. Alla fick ju varandra på slutet utom borgmästaren så klart (som förövrigt spelades av Ingemar Andersson som spelade med dagen innan i Enleveringen på Operan).
Om man jämför elev-solisterna från i fredags med dom som var med och trallade i februari i Cosi fan Tutte, så var det här gänget hästkrafter bättre. I stort sett alla var kalasbra, både volkat och i agerandet. Det var riktigt skoj att se. Och regin har jobbat fint med att tydliggöra de märkliga och invecklade relationerna och folks impulser kändes riktiga trots banaliteten som allt byggde på.
Kanske kan La Finta blir något för Skånska Operan? Sju roller i olika röstfack och Mozart är ju alltid Mozart. Kille säljer ju fortfarande efter alla dessa år. Det är strongt.

Direkt efter La Finta så åkte jag ut i betongen och besökte en god vän och sov. Skoj att hinna med att se olika människor när man är uppe på speedvisiting.

I lördags kväll var det så dags för opera i Malmö. Cape Town Opera är på gästspel i Sverige och har vänligheten att stanna i Malmö efter att ha varit uppe i Umeå och spelat sin version av Gershwins Porgy & Bess. Hela Malmö borde sjunga av tacksamhet för att föreställningen spelas här för det är så väldigt väldigt bra. Det är gripande på alla håll, jag blir ledsen över att Robbins dör och änkan sjunger för honom, jag blir varm och glad av Porgy som sjunger om att han blir glad om han bara får ha det lilla som han har så mycket av (I've got plenty of nothing, and none is plenty for me), jag blir engagerad helt enkelt. Några av solisterna i mindre roller hörs inte för den, som så ofta på MOMT, så ofta starka orkestern. Solisterna i de mer framträdande rollerna däremot kan sjunga så det står härliga till. Nyss nämnda änkan Serena till exempel. Och Xolela som gjorde Porgy är genomrätt. Han sjunger så bra och spelar med sån glädje och innerlighet. Jag vill se det igen om det går.
Det är tjänstefel och medborgarbrott att inte föröka gå och titta på det här. Fram tills den 10 juni spelar dom. Go!

Idag började de musikaliska repetitionerna. Alla är lite uppsleta och glada. Det är kul att sjösätta projekt. Imorgon är det kollationering på kvällen och vi samlas allihopa och spanar in varandra. Det är så skönt att vara igång. Jag och Åsa städade på kontoret och frigjorde mycket ytor. Det är också skönt.
På findbolig.dk kan man ställa sig i kö på alla studentbostäder i Köpenhamn. Jag står i kö på 26 olika hem och totalt 2753 lägenheter. Hoppas någon kan vara reserverad för utlänningar som utbildar sig inom kultursfären. Jag hoppas att boendefrågan kan lösa sig enkelt. Ett hem är viktigt för mig och även om jag kan tänka mig flytta runt lite i början så är min mening att hitta ett ställe för större delen av min vistelse i landet i väst.

Jag sitter i ett kök i Göteborg och vaktar en ugn som baka foccacias till 60 personer. Det är inte alla som kan skryta med det.
Igår var det Enleveringen ur seraljen på Göteborgsoperan som gällde. Mozarts största kassasuccé under sin egen livstid. Det är ett lustspel med löjligt lite handling och ganska enkla poänger. Snygg musik och bra framfört/presenterat. Fast några arior bara var, Konstanzes två första arior var så stillastående så jag gav upp. Då tittade jag på folk istället. Tråk! Vi satt längst upp på 4 balkongen längst bak. Det var inte så illa som man kan tro, eftersom vi satt rakt fram så såg vi hela scenen. Visst tappar man mimspel och en del av kraften i musiken men det var helt ok ändå.

Tidigare på dagen hade vi några timmar att slå ihjäl på byn. Ett par boots fick jag tag på. I tyg. Vita. Jag försökte beskriva dom över telefon. Det gick sådär. Det är liksom två flärpar som går över varandra, en från hälen och en underifrån, som går runt vristen och så blir det en hög sko med mycket tunga både fram och bak... Dom är roliga iallafall. Skor är grejen verkar det som.

Ikväll är det premier på Operahögskolan här i Sveriges framstjärt. Mozart igen, La Finta Gardiniera, den falska trädgårdsflickan blir det typ. Ingemar Andersson som sjöng Belmonte igår är gästartist på skolan så jag får se honom idag igen. Han var ju bra så det känns okej för min del. I övrigt så är Henrik Andersson med på ett hörn, som ska vara med i sommar med Skånska Operan. Och Solgerd från förra sommaren är med och någon till som jag har koll på.
Allting sker i tjänsten så klart. Världens bästa jobb eller hur var det nu?

Och imorgon blir det tåg hem lagom till premiern på Operan hemma. Porgy and Bess med Capetown Opera på gästspel i Malmö. Grymt skoj att får se. Verkligen spännande.

Fler föreställningar att kommentera på söndag alltså. Until then...

Om man lyssnar på huvudtemat till David Lynchs The Elephant Man och jämför det med en låt, Flyg min fågel, som David Rix skrev till sin egen teaterföreställning Vem dörmmer om Theodor Jonson? som spelades i Kristiansta på Barbacka under Kristianstadsdagarna 2002 - så finner man likheter. Melodislingan följer varandra på flera ställen. Detta förvånar mig nu inte ett dugg. Rix är en teaterman som låter sig inspireras av många och mycket. Tom Waits, Stephen King, Lynch, Hitchkock, gamla myter och svart magi. Att han skulle ha kunnet ha sett Elefantmannen i samband med att musiken och pjäsen föddes är troligt. Det finns fler saker i pjäsen som gör sambanden klara; cirkus, utsatthet, vanskapta figurer... Nåja. Med detta vill jag inte ha sagt något enda.

Nyss tittade jag till slut igenom Melodifestivalsmusikalen. Den finns på SVT's hemsida att beskåda. Fred Johansson är en av Sveriges coolaset artister med en överlägsen tyngd och presonlighet i rösten. Han regerar. Försöker ta reda på vad han ska göra i höst. Kan inte finna..
Hanna Norman ska sjugna och tramsa på TV3 ikväll. Det annars rådåliga underhållningsprogrammet Sing-a-long, får förstärkning av Hanna. Jag ska titta. Hon fyller år nu nån gång också..?

Personligen närmar jag mig två dygn av konstant huvudvärk. Inte den värsta tänkbara värken men ändå så att den hämmar mig och är störig. Panodil, promenad, sova, glasögonbyte, ingen TV, mycket vatten, vila, tigerbalsam, solskensdroppar, tandtråd, mynta - inget ger någon som helst effekt. Det ger bara inte med sig. Kroppen är pigg förutom att jag blir yr när jag reser mig. Det sitter bara i skallen. Mög.

I veckan såg jag en inspelning av LaBohème från SanFrancisco Operan. Det var första gången jag såg hela i en följd. Musiken har jag lyssnat igenom flera gånger och läst synopsisar och lite libretto och så. Jag är redo att börja jobba nu. I måndags var vi på Malmö Dramatiskas klädarkiv och tittade och inspirerades. På måndag ska vi till MalmöOperas dito och plocka kläder på allvar. Jag ska börja leta rekvisita i veckan som kommer också tänkte jag. Vi ska ha många roliga saker. Muffar, baguetter och fisk, penslar och paraplyn. Inga konstiga saker egentligen. Men det ska se rätt ut.

Nu drar jag över sundet för att samtala. Det ska bli spännande på många plan. Min hemuppgift som jag skickade in i tisdags kanske inte har kommit fram. Dagen efter jag skickade den så ringde dom från skolan och berättade att postgubbarna strejkar i delar av Köpenhamn. Så Teaterskolen fick inte sin post utdelad. Så jag vet inte om dom har fått mitt brev eller inte. Har det inte kommit fram så får vi väl prata om något annat. Oavsett så ser jag fram emot det. Det känns bra liksom.
Mitt samtal händer inte förrän klockan 16, men jag tänkte åka över redan nu snart och trava omkring och se mig omkring. Kanske ska jag sticka in huvudet på Fields, ett vansinnigt stort shoppinghus som jag åkt förbi flera gånger. Eller så åker jag vidare in på stan och tittar mig omkring en stund.

Jag tar kameran med mig och åker.