Varde ljus!
För min egen del innebär ljussättningen att jag får spela mig igenom de flesta karaktärerna och deras scenerier. För att markera så att regi och ljuset kan se hur det kommer att se ut med skådisar. Och för att se hur långt ut på den kanten man kan gå och var ljuset försvinner när man går upp på rampen. I stort kan jag spela mig igenom föreställningen själv. Inte med rätt repliker men ungefär vad folk pratar om och framförallt hur dom för sig och timing och grejer. One man show liksom. Jag var fantastisk...
Långa dagar blir det. 9-23 två dagar i sträck. Nästan lika länge imorgon. Då biter man ihop eller så biter man av sin Snickers och snuttar vidare på sin Kungen av Danmark-tablett.
En macka blir det. Forca!
Onda aningar
Vi har fyra och en halv vecka kvar till premier. En del scener och passager känns som om dom är i väldigt god tid. Annat undrar man var det ska sluta och åt vilket håll man måste sparka för att det ska bli bra. Men skam den som ger sig och vi har ju som sagt ganska gott om tid än.
Natten till idag var märklig. I regel är jag väldigt förskonad av att vakna mit nätterna för annat än att jag måste ta en klunk vatten. Jag sover gott. Drömmer så jag kommer ihåg det gör jag sällan och en mardröm kan jag inte påminna mig om att jag har haft i vuxen ålder. Men vid tretiden gjorde jag en riktig hollywood-wake up. En dröm proppfylld av symbolik och förfärliga och väldigt realistiska bilder. Jag låg nästan i en timme och pillade mig i pannan för att komma fram till hur det låg till med saker och ting. Drömmen behandlade teman som att bli fullkommligt övergiven och utelämnad. Undanskuffad och förbisedd.
Dåligt självförtroende är verkligen inget jag lider av. Är det något jag har så är det just det. Därför blev det så väldigt märkliga känslor som poppade upp. Och alla bilder sitter fast i skallen, jag måste behandlade dom lite till.
Som en del i att rensa hjärnan fick jag ett väldigt påpassligt sms av en kompis som jag spelade CanCan med i Kristianstad -02. Hon spelar med i Grease på Nöjesteatern just nu och ikväll har dom understudy på Danny eftersom Måns tävlar i Melodifestivalen. Så därför fick resten av ensemblen rigna in lite folk som kunde få slinka in och titta. Så ikväll blir det musikal. Lagom lätt underhållning. Ska bli skoj att träffa Stina också.
Det verkar som om det är i Paris som det händer. Jag har flera, av varandra oberoende, vänner som är just i den staden just nu eller i de närmaste dagarna. Lustigt som det blir ibland.
En annan drömmer om varma medelhav och prommenader i olivbergen. Jag måset komma iväg efter permieren. Eller direkt efter sommarns turné. Eller när som.
Vacker värld...
Jag har det så bra så bra. Jag tycker att jag är fantastisk och att jag lever ett fantastiskt liv. Som Erik Lindman sjunger "Jag är frisk och stark och har hälsan i behåll, Jag har jobb och vänner, vad är det mer som jag vill ha. Jag har tak över huvut och kläder att ta på. Det kommer att gå bra..." Den strofen följer mig ofta.
Johanna Sällström dog natten till idag. Många på teatern var vän med henne och många dystra miner och ledsna blickar blev det under eftermiddagen. Jag såg Johanna senast i december i Ystad där hon spelade med i Måsen. Hon var bra. Enkel och innerlig. Utan krusiduller. Så som jag vill ha det. Jag gillade hennes verk och gärningar. Och vacker var hon. Men men... Sov sött.
läget?
Lika skönt som det ska blir att komma in på scen ska det bli att lämna replokalen. För varje dag som har gått har jag avskytt den mer och mer. Kylan, avsaknad av folk, kök, bekvämligheter, tekniker, lunchmöjligheter osv. tär på en. Nu ikväll kände jag att jag inte ville komma imorgon alls.
Regina gick inte vidare i Melodifestivalen. Då kan vi repa med henne fullt ut så snart hon blir frisk igen. Bra för repetitionerna. Marknadsavdelningen är kanske inte lika exalterade. Men jag tror att det kommer folk ändå. Hoppas. Affichen är klar och har kommit tillbaka från tryckeriet.
Läs mer på http://www.malmodramatiska.se/aktuella_forestallningar/124
Arbetet inför sommaren med Skånska Operan har verkligen tagit fart. Igår mellan 22 och 23.30 hade vi ett litet möte och rollbesatte. Får vi våra förstaval så blir det kanonbra. Spännande bra folk.
På måndag ska jag, Ola och Åsa åka till Trelleborg och Glimmingehus för att titta på eventuella nya spelplatser. Vi ska svänga inom Limhamn också och kika på ett ställe. Jag vill verkligen byta ut några lokaler från förra året. Premieren är satt till den 6 juli på Bäckaskog slott.
Den 24 februari ska jag ha inflyttningsfest. Har jag bjudit för mågna? Ja, kanske. Men alla kan väl inte tacka ja. eller?...
Danska ungar.
För att underhålla så slänger jag ut några citat därifrån tänkte jag. När man pratade om lycka kontra pengar så resonerade en unge som så att ”man kan ju inte köpa sig lycka… eller det är klart – har man gått och längtat jättejättelänge efter att få en ny dammsugare så blir man ju glad när man kan köpa den. Men jag kan inte köpa Martins kärlek för pengar”. Varpå lillebror Martin bredvid menade på att ”men du kan ju inte köpa mig för 45 kronor…”
När temat var bortskämdhet så funderade en kille i en bana som såg ut så här: ”jag kan ju inte bara peka på allt jag vill ha. Jag är inte bortskämd även om jag får mycket saker. Men jag tycker jag fick en bra familj.” Vilken skön attityd va?! Jag blev tilldelad en bra familj när jag föddes.
Under tiden eftertexterna rullade så pratade en kille om hur det blev när man blev vuxen. ”Man får fru eller man, man får hus, man får barn…. Bil. Kokbok…Sovrum och barnkammare.”
Igår gick jag med i Malmö Dramatiska Teaters huskör. Det är en väldigt liten kör som ändrar sammansättning från gång till gång. Alla som vill får komma, men man måste ju vara ledig från annan mer arbetsrelaterad sysselsättning. Att smita från repetition för att gå på körrep är inte giltig frånvaro. Igår blev det så skoj att jag var ensam bas och Johan Hallström var ensam tenor. Det var med andra ord upp till bevis direkt. Men det var kul. Jag har inte tagit en organiserad ton sedan i somras, femte augusti närmare bestämt. Igår sjöng vi på ett stycket som hette Tuttar och Vin. Idag har jag ångest för att jag inte har ett piano längre. Man vill ju öva tills nästa gång. Det är djupt saknat… *snyft*
Ikväll har vi inget kvällsrep då vi har kastat om och dessutom har feberförkylningar i ensemblen. Då ska jag passa på att åka till gymet. Har inte varit där på en månad. Får se om jag orkar något.
Göteborg
Bror ett fyllde 28 igår. Congratts!
Helgen
Direkt efter avslutad halvrepetition och utvecklingssamtal, med våra sceniska slagskämpar Daniel och Christian angående deras stora fightingscen, i lördags så satte jag mig på tåget för att tuffa hela vägen till Göteborg. Tog spåret via Alvesta för att det passade mig budget mycket bättre.
Första anhalt på min weekend var premieren på Mozarts komedi Cosi fan Tutte på Operahögskolan. Anledningen till att jag åkte och tittade på spektaklet var att Solgerd, www.solgerd.com, som spelade med Skånska Operan i somras, gjorde Dorabella. Med den äran vill jag säga. Men det var lite ojämnt ska jag tillstå. Det är så tråkigt med sångare som är för mycket ”opera”. Man behöver inte visa upp allt man sjunger och känner för publiken genom att slå ut med armarna alternativt hålla händerna över bröstkorgen. Alla dessa klichéer som finns inom operan är så gjorda. Det är inte roligt att titta på och hjälper heller inte till att berätta historien. Det förekom en del av den varan i föreställningen, dock inte från Solgerds sida. Hon spelar teater istället. Heja. Det var kul. Nu har jag sett en opera till. Kryss i taket.
Sen blev det en liten påföljande fest på det med för lite mat…
… men mat fick vi igen med råge på söndagen. Brunch på en restaurang som hette Bitter. Det var en upplevelse i sig. Vi åt oss alla syndigt mätta på pannkakor, chicken wings, bagels, köttbullar, paj, pannacotta, frukt, lax och kladdkaka. David Lega var också där och käkade. Han är en sann hjälte. Med både ben och armar oanvändbara så har han ändå den största livsviljan man kan tänka sig och en total öppenhjärtighet. Efter att han avslutade sin karriär som simmare med massor av medaljer från paralymics och världsrekord så är han nu en av Sveriges mest bokade föreläsare. Fantastisk att lyssna på. Jag passade på att morsa på honom.
Sen fortsatte dagen med att träffa folk i runt om i stan som man inte ser så ofta. Ett helt gäng från Kristianstad som skulle söka scenskola på måndagen t.ex. Trevligt.
På kvällen vankades det dansk film, som en del av filmfestivalen som var inne på sista dagarna. En modern Romeo & Julia historia i en förort till Köpenhamn. 1:1 (One to One) hette den. Tips!
Igår måndag så promenerades det och besöktes det en serietidningsbutik. Jag handlade tre Snoopy-pockets från 1955-75 på engelska. Stolt!
Efter en middag så var det så dags för tåget hem. En kanontrevlig helg lång bort från de senaste veckornas slit och jobb. Det är skönt och viktigt att få lite ombyte ibland. Sannerligen…
Veckan som kommer ser ut att bli lika fullspäckad som de gångna. Massor av ny och omredigerad text som ska opereras in i repetitionerna. I fredags hade vi ett ”genomdrag” som gav många nya uppslag och hints om vad som funkar bra och saker som borde ändras. Men nu vet vi det och Bogdan har skrivit och plockat hela helgen så nu är vi fanimej på G.
Och på lördag blir det premier igen. Träskoprinsessan på Malmö Opera. Nyskrivet som ska vara visuellt stencool vad jag har hört. Vi får väl se..